Italian 1708-1787 Pompeo Batoni Location Italian painter and draughtsman. In his day he was the most celebrated painter in Rome and one of the most famous in Europe. For nearly half a century he recorded the visits to Rome of international travellers on the GRAND TOUR in portraits that remain among the most memorable artistic accomplishments of the period. He was equally gifted as a history painter, and his religious and mythological paintings were sought after by the greatest princes of Europe.  Related Paintings of Pompeo Batoni :. | Time orders Old Age to destroy Beauty. | Portrait of Maria Feodorovna | Hong Weiliangedeng Colonel | Kaiser Joseph | Qin Yi Fei s Slovenia offerings |
Related Artists:
Sergei Ivanov
Russian Painter and Printmaker, 1864-1910
BRUYN, Barthel
German painter (b. 1493, Cologne, d. 1555, Cologne). German Renaissance painter, active in Cologne from 1515. Known especially for his portraits, which combine Northern realism with Italian-inspired monumentality and breadth, Bruyn also painted religious works such as the high altar at Essen Cathedral (1522). A portrait of a man and three religious works are in the Philadelphia Museum; many of his works are in Germany.
louis masreliez
Louis Masreliez (Adrien Louis Masreliez) född 1748 i Paris död 19 mars 1810, var en svensk målare, tecknare, grafiker och inredningsarkitekt. Han var äldre bror till ornamentsbildhuggaren Jean Baptiste Masreliez och son till Jacques Adrien Masreliez, också han en ornamentsbildhuggare, som kallats till Sverige från Frankrike för att medverka vid uppförandet av Stockholms slott. Jacques Adrien Masreliez grundade således konstnärssläkten Masreliez i Sverige. Louis Masreliez kom till Sverige 1753. Han började sin utbildning vid Ritarakademien vid 10 års ålder. Vid ritarakademien saknades utbildning i måleri, varför Masreliez inledde studier vid Lorens Gottmans verkstad. 1769 tilldelades han ett statligt studiestipendium som han använde till en studieresa till Paris och Bologna. 1773 lämnade han Bologna och bosatte sig i Paris, där han bodde under åtta år. Han återvände till Sverige 1782, där han blev ledamot av Konstakademien och året därpå professor i historiemåleri. Han blev rektor för akademien 1802 och direktör 1805. Till hans genombrottsverk räknas Gustav III:s paviljong i Hagaparken